Resurssmarta Processser – en framtidsinvestering för biobaserad industri
Nu är företagsskolans Resurssmarta Processers elva doktorand- och postdoktorprojekt igång. – Behovet av att ta fram effektiva produktionslösningar och produktionsprocesser har aldrig varit större med tanke på den omställning som vi nu står inför, säger Merima Hasani, koordinator för satsningen.
Foto: Johan Olsson
Foto: Johan Olsson

bioinnovation.se kan du nu läsa mer om företagsforskarskolan och exempel på pågående projekt.

Forskningsprojekten ska bidra till ökad kunskap om fiberlinjen, pappers- och kartongprocesser, kemikalieåtervinning och helt nya processkoncept inom skogs-, textil- och kemiindustrin och också bidra till kompetensförsörjningen inom processområdet. Utbildning är en viktig del inom forskarskolan och under våren drogs den första kursen igång.

– Det vi gör nu är en framtidsinvestering för biobaserad industri, genom att vi länkar ihop våra forsknings- och utbildningsaktiviteter mellan olika akademiska och industriella parter, säger Merima Hasani.

I ett av projekten utforskar Joanna Wojtasz-Mucha från Chalmers hur restströmmar kan användas för att göra dissolvingmassa för textilproduktion. Projektet görs tillsammans med TreeToTextiles.

Joanna Wojtasz-Mucha, postdoktor, Chalmers. Foto: Johan Olsson.

– Målet är att råvaran ska ingå i en resurseffektiv och skalbar process. Som forskare jobbar jag inte isolerat utan vi kommer också att använda oss av tekno-ekonomiska och hållbarhetsanalyser när vi utvärderar resultaten och bedömer marknadspotentialen, säger Joanna Wojtasz-Mucha. 

Läs mer om Joannas projekt på bioinnovation.se.

Massakokningen är fokus i ett projekt där doktoranden Klara Hackenstrass ska studera separationen av cellulosa och lignin.

– Min forskning kan bidra till att optimera processen genom att ge oss mer kunskap om ligninet och hur det transporteras ut ur träfibrerna, säger Klara Hackenstrass.

Doktorand Klara Hackenstrass, Uppsala universitet. Foto: Johan Olsson

Projektledare är Malin Wohlert, Uppsala universitet, och projektpartner är Södra, Stora Enso, Valmet, Holmen, BillerudKorsnäs, Chalmers och KTH. 

– Vi har länge separerat lignin från cellulosa men har ingen helhetsbild av hur processen faktiskt går till. Med mer kunskap om massakokningen kan vi bidra till att minska energianvändningen och få ut mer av råvaran, säger Malin Wohlert.

Läs mer om Klaras projekt på bioinnovation.se.

Dela nyheten